fredag 27 november 2015

Dagens teknik

Hej!
Då va det min tur att blogga!

Den här veckan har diskussionerna fortsatt i samma spår som förra veckan. Vi har pratat mycket om olika perspektiv på lärande, jämfört de olika teorierna och diskuterat hur vi kan få in de i undervisningen. Att endast utgå från en lärandeteori i undervisningen är inte rimligt utan man bör ta hjälp av flera. Alla elever är olika och de lär inte på samma sätt därför behövs olika undervisningsmetoder. Det är viktigt att se alla eleverna och att försöka anpassa undervisningen på bästa sätt. Även om det kan vara svårt.

Vi har sökt efter olika artiklar som hör till perspektiv på lärande och sedan pratat om dessa. Min artikel tar upp olika lärandeteorier och handlar om att ta med teorin in i praktiken både historiskt sett och i framtiden. Artikeln lyfter fram hur den nya tekniken tar allt mer plats i samhället. I och med det kommer det troligtvis utvecklas nya teorier om lärande då till exempel online-kurser utökas och tekniken har väldigt mycket inflytande.

Det har även vart mycket fokus på vår hangouts-film och tekniken i veckan. Vi har haft tur med allt som har med teknik att göra än så länge men när vi väl skulle spela in vår film började det såklart krångla. Teknik är otroligt häftigt och användbart när det funkar..
Efter byte av dator, inkopplad nätverkssladd, hörlurar på och av utan bättre resultat så bestämde vi oss för att vi från Mariestad skulle samlas vid en dator. Då flöt det tillslut på väldigt bra och vi fick ihop en film.

Det är spännande att arbeta på nya sätt som vi gör i den här kursen men när tekniken krånglar blir det bara ett onödigt orosmoment. Det är väldigt mycket att tänka på..

Hur har tekniken fungerat för er hittills? 
Och hur tycker ni man ska arbeta med dagens teknik utifrån lärandeteorier? 

Trevlig helg!

/ Alexandra Harju

Länk till artikeln: http://s.coop/1wz3l

fredag 20 november 2015

Olika perspektiv på lärande

           Olika perspektiv på lärande

Denna vecka läser och pratar vi om olika perspektiv på lärande.  Vi i vår grupp har diskuterat mycket kring vad som är vad och vad de olika teorierna står för. Vi anser att vissa delar verkar vara mer komplicerade än andra att förstå sig på. 

Jag anser inte att någon av dem fungerar helt och hållet för sig själv. Det krävs sunt förnuft i kombination av någon slags belöning i klassen, t ex stjärnsystem för gott skolarbete eller särskilt bra uppförande mot en klasskamrat. Sånt sporrar och gärna då med någon slags liten belöning vid ett visst antal stjärnor. Det är de små extra sakerna ibland som sporrar. 

Filmerna vi sett på kring betingning är både intressanta men vissa skrämmande hur man gjort. Jag tänker då såklart på lille Albert. Fruktansvärt vad de utsatte honom för. Men man ser ju att det fungerar det de ville undersöka. 

Olika inlärningssätt fungerar olika på olika elever och det måste man ta hänsyn till. Det måste fungera i klassrummet på allas villkor. Man måste anpassa sitt sätt att undervisa och vilka metoder man använder till vilken elev.  

När jag letade artikel på "One sech" till vårt arbete hittade jag en som vid första anblicken först verkade tråkig med en massa tabeller men efter att ha läst inledningen ändrade jag uppfattning och den blev intressant. Den hette "Is learning by doing important" och handlar om att det är viktigt att man lär för livet och inte bara för att klara av ett prov, alltså kortsiktigt. Jag känner igen det och har själv gjort så många gånger för att sedan dagen efter knappt minnas vad jag skrev. Ni kanske känner igen er?  
Vidare förklarade man också att för att lära sig långsiktigt måste man vara aktiv i sitt lärande. Ett problem som tas upp i artikeln är att man måste lära sig problemlöning i skolorna i större utsträckning och det gör man inte om man lär bara inför ett prov. Både när man börjar arbeta och i samhället i stort måste man kunna klara att lösa problem för att kunna planera framåt. 

Det som händer med lärandet om man bara är passiv mottagare istället för aktiv är just att man bara lär för stunden och inte för livet. Vi måste ha en helhet för att få förståelse för kunskapen. 

Som det står i beskrivet i Perspektiv för lärande (s 63) så ansåg John Dewey att tänkandet stimuleras av olika problem som har det gemensamt att den lärande har ett starkt intresse av att lösa det.
 Alltså både fysiskt och psykiskt tillsammans krävs och då blir man mer vaken och intresserad.
Det håller jag med om. Håller du med?


Diana Hjortmyr 151120





onsdag 11 november 2015

"Det är inte Downs syndrom vi har i klassrummet, det är Anton"....

 
Så lyder rubriken i en artikel i tidningen Specialpedagogik som handlar om inkludering i klassrummet. I vår grupp har vi under veckan haft flera intressanta diskussioner, bl.a. om just inkludering. Artikeln beskriver en pojke med Downs syndrom som följer särskolans läroplan genom inkludering i en “vanlig” klass.
Artikeln tar upp flera saker som även vi i gruppen har lyft fram och ser som väldigt positiva. Elever i behov av särkilt stöd är i hög grad beroende av det sociala samspelet med andra barn som de får genom inkludering. Dessutom finns en fördel för de övriga eleverna eftersom samspelet utvecklar sidor och en viss kunskap som kanske inte hade kommit fram om klassrummet sett annorlunda ut.


Vi diskuterade även vikten av att ha ett så pass bra arbetssätt att svårigheterna som dessa elever har inte ses som något negativt av gruppen, att eleven inte blir utpekad så att säga. Genom inkludering från allra första början blir olikheterna helt enkelt något naturligt för alla i klassen.


Precis som så mycket annat inom vårt framtida yrke är det inte så enkelt alla gånger när undervisningen ska gynna alla barn med sina olika personligheter, inte minst när målet som i det här exemplet är att forma undervisningen utifrån två olika läroplaner. Vi kan inget annat än anta att det kräver en hel del av läraren.


Hur har era diskussioner gått kring inkludering? Vad ser ni för svårigheter inom den här formen? Finns det ens några, eller handlar det helt enkelt om lärarens kunskap och inställning?


Väntar nyfiket på reflektioner:)
Må gott!


Länk till hela artikeln om Anton:
http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2015/10/21/ar-inte-downs-syndrom-vi-har-klassrummet-ar-Anton

 

torsdag 5 november 2015

Låt oss presentera grupp 6....

Hej!


Sanda Sköld heter jag, en tjej på 32 år som sadlar om från kökssäljare på IKEA sedan 8 år tillbaka till en framtida lärare.
Jag bor i Kristinehamn tillsammans med min man Alexander och våra två barn, Theo och Mija.
Med en småbarns familj och studier hinner vardagen fyllas upp snabbt med aktiviteter, skjutsande och läsande vilket är en vardag som jag i högsta grad njuter av och som ger mig mycket energi. Utöver det är mina vänner och den tiden jag får tillbringa med de väldigt viktig för mig och finns det lite utrymme över pysslar jag gärna med hemmet.
Jag tycker att framtiden som en blivande lärare känns mycket spännande och jag ser framemot vad denna nya kurs har att erbjuda och att lära känna mina nya studiekamrater!



Hej!


Jag heter Angelica Olsson, är 29 år och bor i Gunnarskog med min man och vår dotter i vårt timmerhus som vi byggt själva. Innan jag bestämde mig för att börja läsa till lärare arbetade jag som kvalitetssorterare och maskinoperatör på ett sågverk i 10 år.
Förutom familjelivet och studierna tränar jag, pysslar, grejar i hemmet och trädgården, bakar,  umgås med släkt och vänner, njuter av skogspromenader, ligger på soffan och ser på film när tillfälle ges.
Jag gillar hårdrock, brieost, te, katter (vi har två stycken), fika och julen.
Framtiden som blivande lärare känns både spännande och rolig och jag ser fram emot att upptäcka vad den har att ge.


Hej!
Jag heter Alexandra Harju och är 22 år. Jag bor i Mariestad i en lägenhet tillsammans med min pojkvän. Vi har bott här i ungefär ett halvår och innan flytten så bodde jag hemma hos mina föräldrar och mina tre småsyskon.
På fritiden umgås jag med mina kompisar, min familj och min pojkvän. Jag gillar att promenera, gå ut och äta, kolla serier och på sommaren brukar jag åka med på en del cruisingar, vilket är väldigt roligt.
Just nu jobbar jag som personlig assistent och även kontaktperson. Tidigare har jag jobbat inom restaurang som servitris och jag gick även hotell och restaurang på gymnasiet, tog studenten 2012. Efter det flyttade jag till Norge och jobbade i ett halvår sen har jag även gjort en säsong i sälen bland annat.
Nu vill jag dock göra något annat och jag kände att lärare kan vara yrket för mig. Det verkar vara ett spännande, roligt och utmanande yrke och jag ser fram emot de kommande åren.

Hej!
Jag heter Diana Hjortmyr och är 39 år. Jag bor tillsammans  med min sambo och våra tre barn, 4,14 och 16 år gamla. Vi bor i ett radhus i Mariestad.
Jag har tidigare jobbat som montör på Electrolux i 15 år vilket passade bra ihop med livet som småbarnsförälder, men inget jobb som är givande. När jag slutade där 2011 fick vi vår dotter och efter mammaledigheten har jag studerat på Komvux för att få högskolekompetens och fundera på framtiden. Mitt mål har varit att få jobba med barn eller ungdomar i förskola eller skola. Jag har sedan i våras varit vikarie på förskolor här i Mariestad.
På fritiden gillar jag att vara tillsammans med min familj så mycket som möjligt. De är mycket sport och motorintresserade båda tonåringarna.Så jag ser och är med på mycket av deras aktiviteter. Annars gillar jag att pyssla här hemma både med blommor och inredning men också matlagning och bakning till viss del. Detta gillar min dotter att var med på när tillfälle ger. Alla barnen har flera aktiviteteter så jag har inte så mycket egen tid men nån promenad då och då försöker jag ta mig tid till.
Hittills på Karlstads Universitet har jag lärt mig massor jag inte hade nån aning om och har stor förhoppning om att denna kurs ska ge mig ännu mer då det är upplagt annorlunda än tidigare. En framtid som lärare känns spännande.


Hej!
Mitt namn är Moa Hassléus. Jag är 20 år och bor i en villa strax utanför Mariestad i en liten ort vid namn Hasslerör. Jag är en utåtriktad person som tycker mycket om att knyta nya kontakter. Är även expert på att prata, enligt mina nära och kära, de brukar säga att jag bara är tyst när jag äter. Inte så konstigt, jag tycker väldigt mycket om mat.
På min fritid spelar jag innebandy. Har tidigare spelat i den näst högsta divisionen, men har nu gått ner en division. Det passar mig alldeles utmärkt sett till att jag numera studerar.
Jag tycker i övrigt om att läsa och jag avgudar Stephen King. All övrig tid umgås jag med familj, pojkvän och vänner. Äter gör jag mest hela tiden.
Lärare är ett yrke som jag fattade tycke för tidigt i livet och efter studenten började jag arbeta som timvikarie inom skolan, vilket fick mig att inse att det är läraryrket jag ska satsa på. Att få sprida kunskap och dela glädje med människor är vad jag strävar efter.