Olika perspektiv på lärande
Denna vecka läser och pratar vi om olika perspektiv på lärande. Vi i vår grupp har diskuterat mycket kring vad som är vad och vad de olika teorierna står för. Vi anser att vissa delar verkar vara mer komplicerade än andra att förstå sig på.
Jag anser inte att någon av dem fungerar helt och hållet för sig själv. Det krävs sunt förnuft i kombination av någon slags belöning i klassen, t ex stjärnsystem för gott skolarbete eller särskilt bra uppförande mot en klasskamrat. Sånt sporrar och gärna då med någon slags liten belöning vid ett visst antal stjärnor. Det är de små extra sakerna ibland som sporrar.
Filmerna vi sett på kring betingning är både intressanta men vissa skrämmande hur man gjort. Jag tänker då såklart på lille Albert. Fruktansvärt vad de utsatte honom för. Men man ser ju att det fungerar det de ville undersöka.
Olika inlärningssätt fungerar olika på olika elever och det måste man ta hänsyn till. Det måste fungera i klassrummet på allas villkor. Man måste anpassa sitt sätt att undervisa och vilka metoder man använder till vilken elev.
När jag letade artikel på "One sech" till vårt arbete hittade jag en som vid första anblicken först verkade tråkig med en massa tabeller men efter att ha läst inledningen ändrade jag uppfattning och den blev intressant. Den hette "Is learning by doing important" och handlar om att det är viktigt att man lär för livet och inte bara för att klara av ett prov, alltså kortsiktigt. Jag känner igen det och har själv gjort så många gånger för att sedan dagen efter knappt minnas vad jag skrev. Ni kanske känner igen er?
Vidare förklarade man också att för att lära sig långsiktigt måste man vara aktiv i sitt lärande. Ett problem som tas upp i artikeln är att man måste lära sig problemlöning i skolorna i större utsträckning och det gör man inte om man lär bara inför ett prov. Både när man börjar arbeta och i samhället i stort måste man kunna klara att lösa problem för att kunna planera framåt.
Det som händer med lärandet om man bara är passiv mottagare istället för aktiv är just att man bara lär för stunden och inte för livet. Vi måste ha en helhet för att få förståelse för kunskapen.
Som det står i beskrivet i Perspektiv för lärande (s 63) så ansåg John Dewey att tänkandet stimuleras av olika problem som har det gemensamt att den lärande har ett starkt intresse av att lösa det.
Alltså både fysiskt och psykiskt tillsammans krävs och då blir man mer vaken och intresserad.
Det håller jag med om. Håller du med?
Diana Hjortmyr 151120
Väldigt bra skrivit! Människan är en unik varelse med många förmågor såsom finmotorik, abstrakt tänkande, anpassningbarhet, empati och mycket annant. Om vi kan kombinera alla våra förmågor vid lärandet så tror jag att vi kommer fram till unika verk.
SvaraRaderaJohn Dewyes perspektiv är det mest relevanta och jag känner att vi kan koppla den till vår verklighet. Visst är det så att om inte intresset och behovet finns så blir lärandet oviktig och att använda båda sin fysiska och psykiska förmågor är väldigt viktigt i lärandet.
Håller med det ni skrev i bloggen samt kommentaren. Visst är människorna olika därför sättet att lära sig saker och ting varierade. Men det som är intressant kopplas till Deweys teori och är så sant gäller mig och mitt lärande. När man har läst och läst de kurslitteraturerna vi har nu utan att agera nåt då försvann allt efteråt-snarare dagens efter. Men när vi tillsammans i gruppen plus med andra grupper övar på de kunskaper på olika sätt och det som mest sker nu är samarbete och kunskapsutbyte, tycker jag att jag i kunskapsmässigt förstått mer. Man lär sig ju något av handlingen oavsett resultat.
SvaraRaderaSom vi alla vet är vi alla olika och det gäller även hur man lär sig. En del lär sig bäst genom att bara lyssna och vara "passiv" medans andra (som jag) behöver kunna relatera till den kunskapen på något sätt för att få den begriplig. Det här är ett väldigt intressant ämne som man kan diskutera i all oändlighet. Vilken är egentligen den bästa inlärningsmetoden? Mina tankegångar under denna veckan har varit att: måste det verkligen bara vara en metod/ett perspektiv som är den rätta? Det som jag har uppmärksammat är att eftersom vi alla lär oss på olika sätt så måste självklart undervisningen varieras så den passar alla elever. Man behöver inte bara gå efter Deweys tankar om lärande och inte heller Skinners. Alla ska ha rätt att få lära sig i den takt och på det sätt som passar just den individen.
SvaraRaderaJag håller med dig om att det behövs en kombination av de olika teorierna, att man får plocka russinen ur kakan och försöka förstå olika saker utifrån de olika perspektiven! Dessutom håller jag också helt med om att det är viktigt att inte glömma bort en anpassning till varje elev. Och visst är det hemskt vad som var forskningsetiskt för några årtionden sedan? Det är sjukt.
SvaraRaderaÅh, vilken bra artikel det låter som! Det är så viktigt att det blir tydligt att man lär sig för livet! Och jag minns ju själv att när lärarna sa det lät det ofta bara löjligt (för vi lärde oss ju för betyg). Så under min egen skoltid/tid på universitet har jag ofta enbart pluggat in fakta för olika prov och tester. Och det kan jag ju idag ångra – tänk vad mycket man hade kunnat annars.
Jag håller med om att det är viktigt med ”learning by doing” – att lärandet kan då sätta sig på ett annat sätt. Sedan är det fortfarande viktigt att komma ihåg att vi alla lär oss olika, vissa är mer praktiskt lagt och andra mer teoretiska och åter andra kanske en blandning av dessa två. Men jag tror att det verkligen är viktigt att koppla ny kunskap till något konkret – varför är det här bra att vi lär oss? För det har jag nog många gånger saknar under min egen skolgång tyvärr…
Håller absolut med om att det ska vara olika perspektiv. Belöning har visat sig vara bra i vissa fall så visst ska man använda sig av det. Samtidigt som" learning by doing" också ger resultat, en blandning av alla perspektiv är nog det som ger mest. Prov är något som inte alls har funkat för mig, men att vara med och lösa problem och diskutera är nog det bästa inlärningssättet för mig. Därför är det nog viktigt att blanda olika lär metoder och perspektiv så att man får med sig alla elever. Sedan tror jag extra mycket på diskussioner, lärandet ska aldrig vara tyst.
SvaraRaderaJag håller verkligen med Azra här i kommentaren ovan om att lärandet aldrig ska vara tyst och som Nicklas Modig sa i vår tidigare kurs “att vi konstruerar kunskap tillsammans”. Att man diskuterar och samtalar om det man lär sig för att problematisera och reflektera över olika ståndpunkter och erfarenheter tror jag lyfter lärandet till nästa nivå. För att minnas bättre är det ju också bra att prata om det man lärt sig för att kunna associera till andra saker. Det pratas det ju om i litteraturen vi precis läst (om Jean Piaget i den kognitiva perspektivet) och nämndes ju också i föreläsningen vi hade om studieteknik när vi var i Karlstad i början på terminen. På så sätt får mer information plats i vårt minne. Att arbeta psykiskt, fysiskt och samtala om det man lär sig tror jag är en bra kombination för lärande.
SvaraRaderaBra skrivit Diana, och mycket intressant :) Undrar hur samhället skulle se ut om vi alla betedde oss likadant och lärde oss lika, tror att det skulle bli ett rätt trist samhälle då. Diskussioner och olika åsikter gynnar nog oss alla och att bedriva problemlösning tillsammans ger oss andras perspektiv. Mina erfarenheter kan hjälpa någon annan, vilket känns uppmuntrande samtidigt som andras erfarenheter ger mig nya perspektiv på samhället.
SvaraRaderaBra skrivit Diana, och mycket intressant :) Undrar hur samhället skulle se ut om vi alla betedde oss likadant och lärde oss lika, tror att det skulle bli ett rätt trist samhälle då. Diskussioner och olika åsikter gynnar nog oss alla och att bedriva problemlösning tillsammans ger oss andras perspektiv. Mina erfarenheter kan hjälpa någon annan, vilket känns uppmuntrande samtidigt som andras erfarenheter ger mig nya perspektiv på samhället.
SvaraRaderaJag håller med er om att en blandning av perspektiven nog är det som gynnar oss mest, inte bara en inlärningsmetod. Det är viktigt att man tillsammans i en grupp finner lösningar och lär av varandra, samtidigt som det är viktigt att få respons eller/och belöning för sin insats.
SvaraRaderaJag var tidigare tränare i en idrottsförening där vi hade många starka viljor, det var intressant att ändå se hur de lärde sig av sina misstag och även av varandra, "gör om, gör rätt" var ett ordspråk vi använde oss av flitigt. Samma tanke som Dewey's Learning by doing. Lärandet sker bäst genom aktivt deltagande och dialoger med andra. Sen ska jag inte sticka under stolen med att belöning var oerhört effektivt, exempelvis "om alla gör tio armhävningar så leker vi de 10 sista minuterna på träningen". Det fungerade jättebra på de yngre aktiva och armhävningarna blev något positivt istället för något som var jobbigt och tråkigt!!
Jag håller också med att ingen utav teorierna skulle hålla ensam utan jag tror att det finns massor med faktorer som påverkar oss som individer och påverkar vårt sätt att lära oss. Liksom att vi alla har olika bakgrunder så ha vi alla olika sätt att lära, och kanske ha en ensam individ flera sätt som passar in på denne medans en annan individ bara har ett sätt som fungerar. Det är vårt ansvar som lärare att hitta detta sätt att lära hos varje elev även om det är ett komplext uppdrag. Men en egen tank är nog att ett varierat sätt och blanda de olika teorierna skulle nog vara ett bra sätt att få utbildningen att fungera så bra som möjligt för så många som möjligt.
SvaraRaderaHåller med dig Diana om att perspektiven bör kombineras för att kunna anpassa dem på en hel klass. Jag tror däremot inte att det behövs belöningsystem i kombination med perspektiven. Forskning visar på att belöningsystem i skolan är kontraproduktivt. Om elever jobbar bra eller uppför sig bra bara för att bli belönade försvinner det självklara. Gott uppförande och bra skolarbete ska vara en självklarhet.
SvaraRaderaJag förstår såklart att man i vissa fall behöver använda belöningsystem, jag har själv gjort försök med stjärnor i min klass, men för mig har det har oftast fungerat ett tag och sedan slutat fungera som uppmuntran.